Klass 3 E Elmsta skola

Klass 3 E Elmsta skola

onsdag 27 mars 2013

tisdag 26 mars 2013

Fyrans blogg

http://elmstaskonaren.se/

Här är fyrans blogg!

Tisdag 26/3

Hej igen!
Nu har vi genomfört första Nationella Provet i svenska. Det var en samtalsövning som fungerade riktigt bra. Är det något som alla i klassen är bra på så är det just att tala, samtala och framföra sina åsikter. Jag hoppas att alla tyckte det var roligt. I morgon satsar vi på att gå vidare med nästa prov som är ett läsförståelseprov.
Äntligen kommer vi att sova kvar i skolan. Vi diskuterar i klassen i morgon om vi ska starta kvällen med en film i klassrummet under den tid då gymnastiksalen är uthyrd till Friskis o Svettis.
Sedan går vi över till gymnastikbyggnaden för att tillbringa natten där.
Kom med middag i magen och frukost i packningen.
Man får inte ta med godis eller läsk annars är det efter var och ens vilja.
Glöm inte något bekvämt att sova i och tandborste.
På morgonen har vi tillgång till spis med plattor och ugn. Vi kan också bära ner micro om det är någon som behöver det.
Det blir säkert en trött torsdag men den följs av ett långt och välförtjänt påsklov

veckobrev v 13

VECKOBREV VECKA 13

Mån:Disco Eng
Tis: NATIONELLT PROV  Bild Idrott
ONS: NATIONELLT PROV LÄXHJÄLP
18.00 ÖVERNATTNING ÄT MIDDAG HEMMA
TA MED FRUKOST
DU KAN KOMMA UTAN ATT SOVA KVAR
TA KONTAKT MED TINA DÅ
TORS IDROTT PÅSKPYNT
ENGELSKA
TA MED ÄGG TILL TISDAGEN
GÄRNA URBLÅSTA

onsdag 20 mars 2013

Onsdag 20/3

Onsdag 20/3

Hej i vinterkylan!
Nu har vi haft besök av Åsa Nilsson i klassen. Hon är är en av skolutvecklarna i Norrtälje kommun.
Det har varit bra dagar, vi får se om hon får ytterligare tid att tillbringa tillsammans med oss.
Vi har börjat redovisa bildarbetena som handlar om reklam.
Vi har också gjort ett snabbt nedslag i google earth och i ett litet gruppjobb letat efter världsdelar. De har vi också hunnit redovisa.
Vi fortsätter i matematiken och har nu börjat repetera multiplikation och division.
I morgon torsdag påbörjar vi det allra första Nationella Provet vilket blir ett samtal i grupp. Det gör att vi troligtvis inte hinner alla i klassen under en dag.
Jag hoppas också att vi får nya blogginlägg från våra besök av Naturrutan förra veckan.
Som ni ser har jag nu lagt ut Lokala Pedagogiska Planeringar här på bloggen så att de som vill kan läsa. Har du några frågor får du gärna höra av dig till mig.
Övernattningen kommer att genomföras mellan 27-28, alltså vaknar vi i skolan på skärtorsdagens morgon.
Har ni något ni undrar över är ni hjärtligt välkomna att höra av er, Tina

Året runt i naturen


Året runt i naturen
 
Årskurs och tidsperiod:
Årskurs 3 2012-2013
 
Övergripande mål från läroplanen:
 Kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och kan känna tillit till sin egen förmåga…
Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Kan lösa problem och omsätta idéer i handling.
 
Syfte - ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen:
Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang (svenska)
Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap (bild)…
Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning till frågor som rör ekologisk hållbarhet.
Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband I naturen.
 
Centralt innehåll och arbetsformer:
Året runt i naturen
• Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
Berättelser om natur och naturvetenskap
• Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
• Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen.
Metoder och arbetssätt
• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.
 
Du kommer att studera din naturruta under läsåret.
Du kommer att dokumentera dina studier på bloggen.
Du kommer att söka spår av djur i naturen.
Du kommer att söka information om hur djur och växter lever av och med varandra.
Du kommer att studera stjärnhimlen med hjälp av google earth och om möjligt på natthimlen.
Du kommer att undersöka solen jorden och månens rörelse.
Du kommer att läsa berättelser om äldre tiders naturvetenskap.
 
 
 
Kunskapskrav och bedömning
Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter. Eleven berättar också om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa. Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse. Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras. Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser. Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft. Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra. Eleven kan sortera några föremål utifrån olika egenskaper samt separerar lösningar och blandningar med enkla metoder. I det under­sökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal. NO
- Du ska, med digitala hjälpmedel, kunna kombinera bild och text så att målgrupp och budskap tydligt framgår (bild)…
Vi kommer att bedöma din:
Analysförmåga: Att du kan förklara sambanden i naturen, vem äter vem?
Hur fungerar kretsloppen i naturen och hur du ska leva för att störa dem så lite som möjligt.
Att du kan förklara himlakropparnas rörelse och vår tidräkning.
Kommunikativ förmåga:
Hur du kan förklara det ovan i samtal och i skriven kommunikation till exempel på bloggen..
 
Metakognitiv förmåga:Tolka.
Din förmåga att se spår i naturen och förstå vad man kan läsa ut av det.
Förmåga att hantera information:
Kunna samla information från gruppens naturruta och tolka den.
Söka information om himlakroppar och se om den källa du hittar är trovärdig.
Begreppslig förmåga:
Din förmåga att beskriva det dina studier visar.
Du kommer att bedömas under arbetets gång. Ditt aktiva arbete i gruppen vid dokumentation, samlande av information och i diksussion.
Du kommer att bedömas i diagnosmaterialet ”Dino” Skolverket.

Svenska


 

LPP Svenska
 
Årskurs och tidsperiod:
årskurs 3  2012-2013
 
Övergripande mål från läroplanen:
- Kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
- Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och kan känna tillit till sin egen förmåga
-tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.
-har fått kunskaper om och insikt I det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet.
-kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud.
-tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.
-kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
-har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta I demokratiska former.
-utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat.
 
Syfte - ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen:
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
 • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
 • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften
, • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.
 
Centralt innehåll och arbetsformer:
I årskurs 1–3
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp­byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva på dator.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Sambandet mellan ljud och bokstav.
Tala, lyssna och samtala
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
Berättande texter och sakprosatexter
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Språkbruk
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
• Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
 
Beskriv också arbetssätt och arbetsformer, dvs. hur ni ska arbeta. Här sker elevmedverkan.
Du kommer att träna dig att skriva faktatexter med hjälp av arbetsbok och självständigt och i samarbete med andra.
Du kommer att låna böcker på bokbuss och på bibliotek.
Du kommer att läsa i par, i grupp och enskilt.
Du kommer att träna dig att läsa faktaböcker, se filmer och söka fakta via IKT för att sammanställa tillsammans med andra och själv.
Du kommer att träna dig att visa vad du kan genom att genomföra muntliga redovisningar, skapa film, teater samla fakta på till exempel Power Points, tidningar framställda med hjälp av datorn.
Du kommer att lyssna på läst text skriven av våra mest kända barn- och ungdomsförfattare.
Du kommer att träna dig att ge tips till andra elever för att förbättra en text.
Du kommer att träna dig att ge kritik för att förbättra en text.
 
Kunskapskrav och bedömning
Här skriver ni fram kunskapskraven för den aktuella årskursen, dvs. vad eleverna ska kunna. Kunskapskraven ska vara kopplade till det aktuella centrala innehållet. Om fler ämnen ingår, visa vilket ämne som hör till respektive kunskapskrav.
Vi kommer att bedöma din:
Analysförmåga:
Att prata, skriva om  en bok du läst eller en film.
Att kunna jämföra med andra böcker, filmer, ditt eller andras liv.
Kommunikativ förmåga: Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa.
Metakognitiv förmåga:Tolka att kunna läsa mellan raderna.
Att kunna bedöma din utveckling och andras arbete utifrån förväntningar.
 Ha omdömen om andras berättande med text tal eller film.
 Reflektera om det du upplevt.
Förmåga att hantera information:
Att kunna samla information och presentera den i tal, text, bild eller film.
 Skilja mellan fakta och värderingar.
Avgöra källors användbarhet och trovärdighet.
Begreppslig förmåga:
Att kunna resonera om en text med ord så att andra förstår,
 
Beskriv också hur bedömningen ska ske. Här sker elevmedverkan.
Du kommer att bedömas i ditt skrivande, berättande, skapande av film och bild.
Du kommer att bedömas med hjälp av diagnosmaterialet “Språket Lyfter” Skolverket.
Du kommer att bedömas med hjälp av de Nationella Proven för år 3 I svenska.

 

 

Matematik


 

LPP Matematik
 
Årskurs och tidsperiod:
Årskurs 3 2012-2013
 
Övergripande mål från läroplanen:
Du ska kunna:
- lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och kan känna tillit till din egen förmåga…
-använda dig av matematiskt tänkande för vidare studier och I vardagsliv.
- lösa problem och omsätta idéer I handling på ett kreativt sätt.
-ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.
-succesivt utövar ett allt större inflytande över din utbildning och det inre arbetet i skolan.
-utveckla förmågan att själv bedöma dina resultat och ställa din egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.
 
Syfte - ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen:
Du ska:
-utveckla kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen.
-kunna formulera och lösa problem.
-utveckla förtrogenhet med matematiska begrepp och metoder.
-utveckla förmåga att föra matematiska resonemang.
-reflektera över matematikens användning i vardagen.
 
Centralt innehåll och arbetsformer:
I årskurs 1–3
Taluppfattning och tals användning
• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning.
• Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.
• Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och över­slagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metoder­nas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.
Algebra
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
Geometri
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
• Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
Sannolikhet och statistik
• Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.
Samband och förändringar
• Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Problemlösning
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
Du kommer att arbeta med Matematikläromedlet Matte- safari.
Du kommer att göra Diamantdiagnoser och utvärdera din egen kunskap med hjälp av den.
Du kommer att genomföra Nationella Prov som diagnoser för att förbereda dig på kommande prov.
Du kommer att arbeta med konkret material inne och ute.
Du kommer att arbeta enskilt och i grupp.
Du kommer att genomföra problemlösning enskilt och I grupp.
Du kommer att arbeta med skiftande matematiska övningsprogram på dator och på     I-pad.
Du kommer att genomföra Nationella Prov under vårterminen.
 
Kunskapskrav och bedömning
Vi kommer att bedöma din:
 
Analysförmåga:
Att förstå symboler för tal ur historien och förstå hur de kommit till.
Förstå del av helhet och del av antal. Att förstå tal i bråkform och hur man kan använda de i vardagen.
Att kunna använda de fyra räknesätten i vardagen.
Att kunna bedöma rimligheten i dina svar.
Att kunna använda skala vid förminskning och förstoring.
Att finna och utföra lösningar av problem.
Kommunikativ förmåga:
Att kunna formulera en frågeställning utifrån ett enkelt vardagligt problem.
Metakognitiv förmåga:
Att kunna se och bedöma din egen förmåga i matematiken.
Förmåga att hantera information:
Att se enkla talföljder.
Att förstå slumpmässiga händelser i experiment och spel.
Att avläsa och skapa enkla tabeller och diagram.
Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet.
Begreppslig förmåga:
Att använda ordningstal och tal för antalsbestämning.
Att kunna dela upp tal i ental tiotal hundratal och tusental.
Att förstå likhetstecknets betydelse.
Att förstå innebörden av punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar, och rätblock.
Att använda vanliga lägesord.
Att förstå begreppet symmetri.
Att förstå dubbelt hälften.
 
Du kommer att bedömas:
-under ditt arbete med läroboken Matte Direkt, med hjälp av diagnoser.
-Med hjälp av ”Diamant-diagnoser”.
-under ditt arbete i klassrummet i samtal med andra.
-med hjälp av tidigare Nationella Prov som du provar att genomföra.
-vid problemlösning enskilt och i grupp.
-under övningar med matematik ute.